GypsyRose

Igår kväll festade jag loss med klassen för sista gången på länge, och när klockan blivit natt blev det kramkalas och lite ledsna miner...Jag personligen tycker alltid det är jobbigt att skiljas från folk, även om man inte känt dem så länge. Men har man träffats konstant sedan augusti förra året, då blir det lite småjobbigt...

Men vår sista fest var MYCKET lyckad, Team Mikaela och Gånggrifterna (ja, vi har blivit lite skadade efter vår Kulturarvskurs...) vann naturligtvis musikleken, efter ett noga utvalt och briljerande framförande i sann Suntrip-anda. ;) Men en eloge till Evert och hällristningarna för gott arbete as well!

Snyggast på festen måste ju helt klart ha varit jag och Johanna, som kom i matchande Suntrip-outfit. Får mig att minnas ett visst festivalbesök, när mina tjejer var snyggast på området, hela veckan...;)
God matm gott vin och mycket skratt kan sammanfatta kvällen. Slog följe med Helena hem, och vi bestämde oss för att hålla kontakten för att kunna boka de där NZ-biljetterna snart...Allt blir ju så mycket svårare när man inte träffas face to face, men det ordnar sig.

Vår otroligt mysiga utbildningssekreterare Ulrica var med oss under kvällen, och hon hade fullt upp med att fota hela gänget, en äkta klassbild blev det till slut!


Så nu sitter jag här, jag har sovit ut ordentligt, Marcus kommer snart hem från jobbet och ska då få vila lite innan vi åker till Falköping. Jag ska hinna packa klart, städa lite här hemma, fixa laptopen och maila iväg hemtentan. Bland annat. Är rätt uppstirrad nu, och längtar efter min klan, andra vänner och min mamma. Haha!
Ikväll ses vi, grillfesten kommer bli lyckad, det håller på att klarna upp, och inget regn i sikte. Bra!
Nu blir det rejält med bilder från gårdagens guidning och festen!

Enjoy!







                                

Herregud, det är bannemig inte klokt. Imorrn är vår sista dag tillsammans innan klassen sprids till olika delar av världen för vår första praktik. När vi kommer tillbaka i höst har vi bara tre månader tillsammans innan det är dags för många av oss att åka till Nya Zeeland för en extra termin. Idag pratade jag och H om våra biljetter, det blir väl Singapore, men först efter jul. Skönt, tycker jag. :)

Idag har vi åkt runt i buss för våra guidade turer, har besökt Skara, Varnhem, Hornborga och en del annat.
Trots att vi kom tillbaka mycket tidigare än väntat, var jag helt slut och efter att ha varit o handlat somnade jag en sväng här hemma i soffan till OC.
Det känns skönt att göra vardagliga saker, eftersom jag är lite halvstimmad så här nära inpå flytten. På lörfag är det dags, som tur är får jag gått sällskap ända fram till Säve.

Helgen blev mycket lyckad, jag fick leka pimp åt H, J, S och E, och raggade med mig lite lammkött till vår förfest.
Hamnade efter om och men på Rockbaren, blev kvar där själv ett tag innan jag tog Ozzy the bike till Folkets Park och mötte upp min mamma. Jag är inte typen som dansar, men det var rätt underhållande att titta på!
Med alla kulörta lampor i trädena o korvgubben runt hörnet kändes det som jag var tillbaka på mellanstadiet igen och var på disco i parken...Bara musiken var lite annorlunda den här gången...:)

Som sagt, imorrn är det slut. På Onsdag festar vi av oss rejält, på torsdag ska jag träffa min mormor och gå ut o äta med familjen, på fredag tänkte jag ha lite halvpanik och på lördag är det för sent för att göra nåt åt saken.
10.20 går flyget, jag längtar och är lite halvskakis på samma gång.

En fråga...Varför gör man inte bara alla de saker man ska innan flytt, utan bara skjuter upp dem till sista minut?

Bloggen kommer att hållas uppdaterad, och det är troligtvis här ni kommer att höra mest ifrån mig, förutom msn, mail och ordinary snigelpost såklart. Så lets keep the contact nu!

Lägger in lite bilder från dagens guidningar, som mina klasskamrater gjorde såå galant, duktiga är ni allt!
Imorrn är det min och Elins tur, we will rock the Hellekis Säteri!;)

Dom två små hararna ska ut på utflykt...haha.



            

Igår var det lika vackert väder som det varit hela veckan här i Lidköping, och säkert på många andra håll i landet.
Efter en lugn dag i skolan bjöds jag på lunch av Marcus, och så tog vi en liten tur på stan. Mysigt!

På kvällen tog jag cykeln Ozzy bort till småbåtshamnen där jag mötte upp Annica, Jessica, Elin, Einar med flera. Evert och Therese dök upp sen också, trevligt! :)
Det grillades, spelades kubb och dracks öl innan vi gick vidare till Annica/Johan och sjöng Singstar och rökte vattenpipa. Mums!



                   

...Nja, riktigt så sprittande glad är jag kanske inte, men det är nära på. De vackra dagarna fyller mig med energi, och varje morgon jag går längst med kanalen och hälsar på änderna, är en dag närmare flytt.

Fåglarna sjunger så högt att det är svårt att sova ut på mornarna, men tempot är högt nu, så sova får jag göra i England. Jag slår upp balkongdörren varje eftermiddag när jag kommer hem, och även om dagen är vacker i flera timmar till, blir jag sittande i soffan med laptopen i knät. För mycket jobb, för lite engagemang.
Det är i sådana lägen jag saknar Hemma, när man, utan att planera det, kunde träffa de där bästaste vännerna, svänga förbi hemhemma lagom till middag.

Marcus jobbar idag, så jag har lägenheten för mig själv. Jag hade nog inte klarat av att bo själv, det blir så tyst och ensamt. Jag är, som ni vet, en social människa som vill ha folk runt omkring mig mest hela tiden.
Hemtenta? Check! Rapport?Check! Bara guidningen på tisdag klar, sedan är den här terminen över och jag får inte träffa klassen igen förrän i höst.

Tiden går så snabbt...

Usch, jag blir stressad. När jag kommer tillbaka i september är det bara tre månader tills jag åker till Nya Zeeland, och på de tre månaderna ska jag gå i skolan, göra en hemtenta, jobba hos Malin (hoppas hoppas hoppas!), säga upp lägenheten och flytta. För min sambo åker nog till LA i januari för att gå på MI, skolan för musiker.
Då blir det good bye Lidköping för att sedan inte känna sig hemma nånstans. Det gör jag iofs inte riktigt nu heller, väskan står halvfull på golvet i sovrummet, och jag känner mig orolig i kroppen, vill att det ska hända saker nu!

Om Marcus åker, blir han borta ett år. Jag saknar honom redan, Hur får man ihop ett gemensamt liv när man vill så mycket och så olika? Men som vi säger, det är bäst att passa på, för helt plötsligt är vi gamla och har inte samma möjligheter längre.

Risken är väl att det blir svårt att slå sig ner nånstans när man väl har börjat röra sig fram o tillbaka i världen.
Vi får hyra utrymme hos Anita, och packa in alla våra fina saker. Den nya TV:n och soffan, vår fina säng och allt annat...Sälja bilen och allt annat man inte kan ha kvar.

Men Positivt Tänkande måste man ha! ;) Vi gör det för vår egen skull, och kan lika gärna avstå om vi vill.
Vi har familj och vänner som plikttroget väntar på oss här hemma, var vi än väljer att bosätta oss sen.
Göteborg är bannemig lockande, mest pga alla Falköpingsbor som intagit stan...;)

Ska nog söka praktik dit nedåt sen, så får vi se. Vore ju så kul att bo i samma stad som AL, Tomas, Nils, Gurra och alla andra. Längtar så efter dem när vi inte träffas.
Dessutom har jag nära hem, och det är nödvändigt. Bara inte mina sweet sisters får för sig att flytta iväg permanent, jag vill ha dem nära mig, annars går jag av på mitten lite grann.

Men en dag i taget. Nu ser jag fram emot lördag, då kommer min mamma hit, hon ska ut i Lisch, precis som jag. Men vi ska åt olika håll, jag ska ha min sista fest ihop med några klasskamrater innan vi skiljs åt.
Sedan är det valborg, det kommer troligtvis att regna och vara kallt, men då behövs bara mer vin och ett ännu gladare humör. Inga problem!

Ciao!

Hit ska vi på lördagen när vi kommer till London. Ta ifrån mig mina Visa-kort först bara...;)

I Söndags tog vi oss i kragen och premiärgrillade på den finfina altanen med eftermiddagssol som tillhör min mans jobb. Lovely!
Jag mådde såå bra där i solen, och med grilloset i min näsa fick jag årets första riktiga sommarfeeling.
Det kommer ju dessvärre inte bli så mycket grillande i Lidköping i sommar, men Johanna har lovat att vi ska grilla i princip hela tiden i Portsmouth. Blir bra, tycker jag!




Lillerskog försöker få igång engångsgrillen. Det gick efter ett tag, kan jag meddela!;)

           
     
 Dan är mätt...               ...Och Marcus...          ...Och Michelle as well...

       

Precis NU fick jag den allra första, äkta kittel-i-magen-känslan när jag kom på att jag o J faktiskt, på riktigt, flyttar till Portsmouth snart.
Bara några futtiga dagar kvar, det är allt. Sedan är det adios amigos för en stund...Shiiit.

Pratade med de blivande resekamraterna idag också om Nya Zeeland, tydligen är det väl mest jag som är blödig när det pratas om att åka innan jul...Hallå, vad hände med julkänslan?....Helena?;)
Ni som känner vet ju vilken julidiot jag är...;)

Men biljetterna börjar bli dyra, snart är det dags att boka...Oh.

Får nog gå och sova, det blir för mycket det här...;)

I helgen kommer min mamma o systrar, vi ska hitta på bus hela helgen, och bland annat åka ut till M:s 40 (jaaa, dom är verkligen 40 stycken!!!) lammbebisar och gooosa med dom. (Så mycket de vill gosa med oss, vilket inte alls är troligt att de överhuvudtaget vill)


Det blir iallafall J som får ta hand om mig i sommar...

Nä, nu ger jag bannemig upp. Nu har jag suttit nonstop (känns det som) med min hemtenta i två dagar.
Om då menar jag hela tiden, har knappt rest mig ur soffan, bara suttit här och ÄNDÅ inte fått nåt gjort. Ja, OK lite grann kanske, men hade allt gått enligt Min Plan hade den färdiga tentan legat klar, jag hade på nåt vänster ändå hunnit städa och baka det där goda brödet, och jag hade om en halvtimme suttit nyduschad med goda hembakade mackor för att se första avsnittet av precis nedladdade Supernatural season II, vilket passar ypperligt innan OC börjar 16.35.

Hm.


Det blev inte riktigt så. Fy vad det är tråkigt med hemtenta!!Jag måste träffa folk, jag är en social varelse!!
Ärligt talat, VEM bryr sig om den svenska urbaniseringen och vilka effekter denna hade?
Vem hade så tråkigt en eftermiddag att de ens bemödade sig hitta PÅ ett så dumt ord som Urbanisering?
Jag bara undrar...


Tur att DH börjat ikväll, och slår på stort med ett dubbelavsnitt. Det blir det sedvanliga hänget med H, E och lilla G.

När jag snöar in på nåt, gör jag det rejält och med råge. Och nu är det så att jag funnit min nya favoritfilm, som placeras i samma fack som Ciderhusreglerna och Gilbert Grape. Man kan nästan tro att det är Lasse Hallström som ligger bakom, men icke.

John Travolta spelar nerdekad professor som hamnat snett och blivit alkis. I ett gammal hus i New Orleans (ja, du hör, det är naturligtvis därför jag o Lillerskog ska flytta dit...;) lever han tillsammans med en alkisvän, och en dag dyker Scarlet Johanson upp utanför dörren..En otroligt vacker film som jag kan se om och om igen.
Musiken är underbar, och jag fick precis nu hem hela Grayson Capps skiva med låtarna från filmen, gissa vad jag kommer att lyssna nonstop på nu?

   


En grå måndag som denna tycker jag att det passar med bilden av årets första utomhusfrukost, som skedde när vi för några helger sedan besökte Dan i Örebro. Visst var det inte sådär jättevarmt och skönt, men det får man stå ut med. Jag får tänka på alla kommande utomhusfrukostar som väntar mig och J i Portsmouth, hoppas det blir en riktig kanonsommar.

Har börjat packa litegrann, men vad tusan tar man med sig? Hm...det får bli som alltid när jag packar, jag plockar lite här och lite där. ;) Det brukar funka. Har man bara med sig plånbok, pass, rena sockar och en tro på att allt annat ordnar sig, så brukar det göra just det.

Idag sitter jag hemma heeela dagen och arbetar med min hemtenta, Det passar mig utmärkt att arbeta hemifrån, även om det kanske inte alltid blir så många knop gjorda. ;) Jag har slängt på min favoritfilm, och eftersom jag vid det här laget kan den utantill, behöver jag liksom inte titta hela tiden, bara vid de allra bästa scenerna.

Tänkte knappt gå utanför dörren idag, men jag var så illa tvungen imorses, för att källsortera allt glas som blev från vår lilla tillställning här i Lördags, så jag drog på mig mössan, virade en sjal flera varv runt halsen och smög ut med alla kassar. Klirr, klirr, här kommer trailer trash-Michelle...haha, kände mig verkligen så.

Och så var det Nya Zeeland som också närmar sig. Spanar på biljetter varje dag, och det är inte lätt att veta hur man ska ta dig dit. Blir det några stopp på vägen, eller direkt till Nelson? Allt handlar naturligtvis om pengar, men jag är övertygad om att det ordnar sig.
Fick inatt för mig att jag ska ta transsibiriska järnvägen hela vägen, och sedan flyga till Wellington, det blir inte särskilt dyrt och man får nog se hur mycket kul som helst, men kanske är det inte riktigt rätt årstid? Well, vi får se.
Jag SKA åka den där sträckan nångång i mitt liv, men vi får se när det kan bli.

Sedan har jag och Lillerskog pratat om vad som ska bli av våra liv. Vi pratade lite på kul om att köpa ett trashigt hus i New Orleans när vi börjar bli gamla, bara för att kunna sitta på en sliten veranda och njuta. Jag ska sitta och lyssna när Lillerskog spelar aukustiskt för mig, om huset de kallar The Rising Sun som finns i just N O.
Lyssna på bluegrass dagarna i ända och ägna mig åt att skriva, det skulle vara guld...

Vem vet? Så kanske det blir!

Men först har jag en hemtenta som pockar på uppmärksamhet. 


So long! 

Josåattde...

Planen som cirkulerar i Michelles huvud, är att ta sitt löfte till Nisse på allvar och arrangera en välkommen hem/farväl och hejdå-fest för Nils, Elvis, Råttan och co som kommer hem från Asiens mörka skogar, och för Michelle som åker till englandet.

Planen är en trolig grillfest om vädret tillåter, i Michelles mammas hus på Valborgsmässoafton. Sedan går vi och inviger Plantis eller dylikt susammen. STOR FEST på gång alltså, boka in allesammans. Mer info kommer.

Så, mina kära vänner, nu är det bannemig dags för en update här. Ungefär 100 år sedan jag uppdaterade, men jag får skylla på Egyptentrip och studier.

En vecka i Egypten blev det, och för första gången struntade jag, min mamma och systrar helt i påsken. På långfredagens morgon gick flyget till Hurghada, där vi bara njutit av sol och bad, levt som riktiga turister och åkt för att se vad allt ståhej kring Konungarnas dal handlar om ;)

Väl hemma var det fullt ös igen, ny kurs, saker att ordna med inför englandsflytten och hemtentor att låtsas vara intresserad av. ;)

Förra helgen besökte vi Dan Banan i Örebro, och hade en riktigt skön helg med shopping, matlagning, fest och stim. ;) Kan säga att jag inte är ett dugg avis på Dans ap-centrala place, med 4 meter till tak, breda golvlister, djupa fönster och underbart vacker trappuppgång i äldre stil. Sånt slöseri på nån som inte bryr sig nämnvärt!!

Ahhh, nu flyttar jag och Johanna snart, och det känns sjukt avlägset fortfarande.
Känner redan hur mycket jag faktiskt kommer att sakna Marcus, familj och vänner (framför allt min käraste Klan och Hanna. Både jag och Hanna har valt att leva litegrann i förnekelse så länge det funkar, vi trivs liksom bäst så)
Men jag ser fram emot många besök nere i Portsmouth.;)

Annars är allt annat ungefär som vanligt, har bytt ungefär sju ord med min pappa sedan han för två månader sen meddelade mig att han inte tänkte komma och fira mig på min födelsedag. Hm.
Men sånt löser sig väl, antar jag. Men det är fortfarande skit med allt det där.
Jag har en mamma som är guld iallafall, bra!


Äh!Nu blire bilder!