GypsyRose

Åh, vad jag inte alls tycker om att bära runt på så mycket känslor inombords. Ni som känner mig vet att det räcker med ett Oprah-avsnitt för att tårarna ska spruta ur mina ögon.

För tillfället är det Lasse Winnerbäcks "elegi" som får mig att sitta på min lilla redaktion denna blåsiga, ömsom soliga fredagseftermiddag, och känna hur hjärtat brister mitt itu. Jag som inte ens lyssnar på Lasse! Trillade över hans majspäääjssida i jakt efter mer Demian. Som om det inte vore nog med att jag grät en skvätt när jag såg Demians underbara Fyllot och miss world på Youtube nyss....Hmpf.
Fan fan fan, det här är anledningen till att jag håller mig borta från sån här musik.
Drip drop.

Vad ska jag med alla de här känslorna till? Vavavava? Var det nån tanke med det när jag föddes? Att jag skulle ha ett så ömt hjärta som bultade sig trasigt för minsta lilla kattunge? Men vad hjälper det mig?
Jag vill inte! Jag vill också vara hårdnackad och tuff, men det är stört omöjligt. 

Marcus brukar grymta när jag kommer hemsläpande med kompisar som inte har nånstans att sova/Broschyrer om SOS barnbyar/hundra miljoner majblommor jag inte kunde låta bli att köpa/Ännu en platta med Sundström.
Han har lärt sig med åren, men han reagerade nog när vi inte varit tillsammans så länge, och jag brast ut i gråt för att jag kom att tänka på alla ensamma människor i världen. Marcus tröstade och sade att "vissa människor vill faktiskt vara ensamma. De tycker att det är skönt"

Fan. Jag tror att jag får ett psykbryt ibland. Jag vill bara plocka in alla mina nära och kära in under min kappa, och se till att alla mår bra och ingen mår dåligt.

Usch, det här blev djupt. Jag tror jag slänger på en upptempolåt med Allan Edwall ( Jaha, och enligt honom var inget nånsin bra heller...bra val, Michelle) och åker hem från jobbet. Jag vill inte heller vara ensam.
Jag ser till att hålla mig upptagen så att man inte hinner tänka efter för mycket.  Längtar väldigt mycket efter min skiva jag fick av lilla syster i födelsedagspresent, med bara en massa gladlåtar. ( Fast jag grät naturligtvis när jag lyssnade på den, allt var ju så braaa...;)

Nu ska jag tillexempel upp till Malle och lämna över en tavelduk, hämta min nya Ipod Nano ( Yeyyah!), städa upp lite hemma, ut på veckans sista jobb och sedan blir det mys ikväll med systrar, Mia och underbara ongarna Egon och Olle.

So long, folks!

                 

       

Hej och hå. Så var årets midsommarfirande över, and I have to tell you. Det här går till historien som det roligaste tror jag allt. Ett stort gäng på drygt 20 pers stack från olika städer iväg på torsdagens eftermiddag för att (vid mycket olika tider, eller hur Nils?) mötas upp på Lidköpings Kronocamping. Efter att ha bekantat oss med varandra och knäckt första ölen, slogs partytälten upp och resten av kvällen spenderades relativt lugnt med en massa prat, skratt och en och annan alkoholhaltig dryck.

Midsommar gav oss mer regn än jag hade önskat. Partytälten hade rasat av allt regn och mitt humör dalade när jag tidigt på morgonen fick stå i pyjamas och försöka reda upp allt. I hällregn.
Deppade ett tag, och åkte iväg för en bit mat med Marcus, Emma, Perry, Mike och Mari.

När vi återanlände till våra kanonfina stugor, hade resten av gänget lagt manken till och satt upp partytälten igen, ordentligt så att det inte skulle rasa. Gissa om jag blev glad? Började naturligtvis nästan gråta som jag alltid gör...;)
Humöret vände och blev på topp, och när jag och Mari, som var årets lekledare, planerat klart var det dags att glida i våra fina midsommarklänningar och piffa till oss. Strunt i regnet, allas humör var på topp!

Nils hade delat in oss i lag köttbulle, lag potatis osv. När ALL mat var klar, kunde vi sätta oss till bords och äta och dricka. Parallellt tävlades det och sjungdes snapsvisor högt och lågt. ;)
Världens roligaste midsommar med kluriga lekar som jag och Mari knepat ihop, och naturligtvis finfina priser!
Kvällen gick snabbt, vi spelade gitarr, ylade med i texter vi egentligen inte kunde, sprang runt på campingen och drack snapsar. Lovely!

Kvällen slutade när en ny dag börjat, och jag, AL, Malle och Dan hade efterfest med grillning (åååh, vad gott det var!!) vid en av stugorna. Hm, råkade skicka SMS och lyckades koppla bort T9-tekniken, AL o Malle fick skjuts med vakterna mm.
Helt tokig kväll. Agerade även matchmaker där ett tag...;)

Resten av helgen var toppen, grill, fint väder, bad, minigolf, mys och så vidare. Me like!
Avslutade gjorde vi med en tripp till Läckö slott, innan vi begav oss hemåt för att vila uuuut.

Det tar på krafterna att fira midsommar!


So long, folks!

         

         

Bildkavalkad från Martinas student.

            

Här är vi ute hos Elin, och jag rider för ungefär första gången i mitt liv. Var livrädd, men klarade mig med nöd och näppe utan brutna ben. ;)
En riktig naturupplevelse för oss stadsbor, även om staden vi bor i, inte är så stor. Det blev inte sämre av att korna i hagen intill höll på att föda en massa barn, den här lille knodden på bilden hade fötts under den timme vi var i stallet. Vi fick se hans första, vingliga steg i hagen.
Gissa om jag, Malin och Sarah var exalterade??

Söta fröken Nilsson tar i för kung och fosterland när hon försöker blåsa upp studentballongerna...pust!

Nu är det åter dags för en bildkavalkad, tror jag. Det är från den senaste tidens påhitt. Och sommaren är över oss med all sin grönska och skönhet. Jag trivs! Nu har temperaturen fallit något, men förra veckan var man tvungen att ta en siesta mitt på dagen för att orka med att leva. Pappa åkte till jobbet fem på morgonen för att sluta klockan 12 mitt på dagen, för att sedan återuppta arbetet runt 20.00 på kvällen. Tänk om jag också kunde göra så.

Jag har varit på familjeutflykt i Gränna. Jag har grillat och spelat kubb med mina vänner. Jag har sett Oceans 13 med Hanna, gått långa promenader och luktat på syrenerna i vår trädgård varje gång jag gått förbi. Jag har planerat hemlisar och suttit på min balkong med en bra bok efter jobbet. Jag har lagat god mat och letat lägenhet i Lidköping. Jag har sett Karlsson o Malins ny lya och jag har planerat midsommar. Jag har gett AL tillsammans med Klanen, ett vackert smycke och jag har firat min kusins student. Jag har druckit iskallt rosévin och sprungit barfota tills det bränner i fötterna. Jag har kliat sönder myggbett och varit på mitt livs kanske sista kommunfullmäktige. Jag har skickat efter sommarens omgång pocketböcker och ridit på en häst. (Bildbevis kommer)...

Men just nu måste jag jobba...Snart är det midsommar!

Grattis till min allra minsta lillkusin Martina som tar studenten idag! Jag satt på första parkett ( journalistprivilegium) i Odenhallen och var så stolt över henne när hon fick hela hallen att gunga i "Let me entertain you".

Och grattis till resten av Falköpings studenter, idag är er dag!

På sommaren blir natten aldrig svart, den blir bara lite mindre ljus mot dagen. I vårt sovrum finns inga persienner. Resultat= Michelle blir knäpp!!!
Fast jag vet inte om det är på ett negativt sätt, jag trivs ganska bra med allt ljus som gör att man orkar med allt. Livet blir med ens så lätt!

I lördags när jag fick skjuts hem av sötaste Emelie från ett "knôkatjockt" Valentino, började det att ljusna, och alla underbara små fåglar hade vaknat och ville sjunga tillsammans. Gick alldeles utmärkt för min del. Jag var knappt berusad, men fötterna ömmade efter en helkväll i mina urtjusiga röda-med-vita-prickiga pumps från Thailand.
Med skorna i handen smög jag barfota upp till mig (Ni som känner mig vet att jag är ett barfotabarn, jag lyckas aldrig behålla skorna på under en hel dag/kväll. Det kan ibland ha sina negativa effekter, så som glassplitter i trampdynan och stukade småtår. Men är man en Ronja, så är man;)
Jag ställde mig på balkongen efter att ha tagit mig ur kvällens utstyrsel och bara njöt av sommarnatten/morgonen.

Det finns nog inget så underbart som en sådan morgon, och att sedan få lägga sig medan världen vaknar till liv. Att gå hem på tomma Falköpingsgator och fundera över livet i sin helhet, och sedan väntar änu en dag av underbart vackert väder!


En sådan kväll blev det igår. Marcus åkte ut tillsammans med Dan till en gemensam arbetskamrat till dennes torp utanför Floby, utanför Trävattna Du vet bortanför kyrkan- och sedan en skylt....Precis där ja!
Jag förbarmade mig senare på kvällen över stackarn som sedan inte kunde ta sig in till stan och sin egna säng. (Sängplats erbjöds på torpet naturligtvis, men det dög väl inte) ;) När klockan slagit mycket, åkte jag från Klandejten ut till Ewe i Floby, satt på hennes trappa och pratade bort lite tid, innan jag begav mig in i skogarna för att finna min älskade.

Hittade torpet utan problem ( men läskigt var det, djup skog och trollmörkt överallt) där tre grabbar och en dam satt framför den öppna elden och delade med sig av sina lägerhistorier. Tanken var att jag bara skulle hänta upp Mackan och åka, men jag fick en blöt puss i ansiktet av värdparets hund, en pinne med korv på och ett glas dryck. Så sprang timmarna iväg, medan jag grillade korv, hunden lade sig till rätta och vi lyssnade på Andreas (Torpägaren) och alla hans historier om naturen runt om oss.
Hörde en massa djur, och när klockan började närma sig 02.30 och det började ljusna igen, tackade jag för oss, parkerade en halvsovande Marcus bredvid mig och styrde kosan hemåt.

Det var en helt underbar kväll, där framför brasan. Och Andreas har lovat att vi ska fiska kräftor i ån strax nedanför torpet.

Tack för idag, nu ska jag ta med mig BakisMackan på lunch ute i det fria.
Länge leve den svenska sommaren!!

Jag är nog en hemskt romantisk människa, som älskar att överraska med massa mys och gott. Särskilt när man får äta allt det goda själv också. ;)

När jag inte hade träffat Mackan på hela helgen, städade jag upp ordentligt på vår underbara balkong, planterade blommor för Kung och fosterland och ordnade spontanmys förra söndagen. Framdukat var ost, kex och...popcorn. Ja, jag tog liksom det som fanns till hands. Just det, honungsmelon fanns också. Sedan tände jag en massa ljus, sedan satt vi där hela kvällen, tills natten blev mörk (inte svart, den blir liksom inte helt svart längre, jag blir helt knäpp och kan inte sova längre, är uppe hela nätterna och pysslar med diverse saker.) Och vi tittade på alla stjärnor som efterhand framträdde på stjärnhimlen.

Det var en hemskt fin söndagskväll, och jag hade inte ens ångest över att det var måndag dagen efter.

Eeda och Ames Flames satt också på tåget. Såklart. Men det var nääära att vi fick ta nästa tåg. ;)

Mari och Malle på tåget till Skövde.