Längst med järnvägsspåret
"Sverige var aldrig så vackert som när jag reste igenom det klätt i höstskrud. Solnedgången i eftermiddagen doftade höstäpplen plockade för hand av dignande träd i gamla fruktträdgårdar, och över himlen vandrade rosa stråk som minde om att vintern var på väg.
Världen var tung av blöta gula löv, och längst med järnvägsspåret stod tomma slitna fabrikslokaler på rad, minnen om aktiva samhällen där entreprenörskapet blomstrat en gång.
Nu gapade trasiga fönster i övergivna hus mot mig på min färd, och ångesten låg som en tung filt över stationssamhällena. Här gavs inga nya löften.
Det var en månad kvar till jag på nytt övergav mitt älskade,slitna hemland och flyttade tillbaka till Australien.
Sverige - jag älskar dig, men jag kan inte hantera dig. Tack för allt du givit mig, och mest av allt lusten att gång på gång överge dig."
