I went to the woods
Walden av Henry David Thoreau är i skrivande stund på väg hem till mig. Äntligen ska jag äga denna bok.
Jag har skrivit om den tidigare, när jag satt arbetslös i de kanadensiska urskogarna och räknade björn i trädgården. Då läste jag Walden. Inte från början till slut, för den är lite som Bibeln och ner går den icke med hull och hår, om man så säger.
Det var Russell the english bicycle poet som öppnade ögonen för Walden för mig, när han skanderade ut citat från Walden från taket på vårt hostel där vi satt nätterna igenom och förlorade oss. Jag i honom och han i litteraturen, den storslagna.
Walden är, som den som läst min blogg, eller är lite slängd i amerikansk litteraturhistoria vet, en kartläggning av att bo i skogen som Thoreau gjorde. I 2 år, 2 månader och 2 veckor bodde han ensam, odlade sin egen mat, rådde om sig själv och hade ett fungerande självhushåll. Inte för att han hade långt till civilisationen, men ändå.
Boken består av Thoreaus egna anteckningar under tiden i stugan, samt massor av nyttig info om den flora och fauna som fanns där.
För att göra det här nernördade supertråkiga egentligen blogginlägget lite intressantare, kan jag ju nämna att Into The Wilds Christopher McCandless inspirerades av Thoreau när han brände sina pengar och försvann under radarn. Och hur det gick vet vi ju vid det här laget.
Nuf said. Walden är på väg till mig, och ibland far jag till skogs för att andas. Och nedanstående citat kommer alltid andas skinny brit, shouting from the rooftops of Auckland town.
“I went to the woods because I wished to live deliberately, to front only the essential facts of life, and see if I could not learn what it had to teach, and not, when I came to die, discover that I had not lived. I did not wish to live what was not life, living is so dear; nor did I wish to practise resignation, unless it was quite necessary. I wanted to live deep and suck out all the marrow of life, to live so sturdily and Spartan-like as to put to rout all that was not life, to cut a broad swath and shave close, to drive life into a corner, and reduce it to its lowest terms.”
