söndag=tråkdag?
När jag var liten var söndag det absolut dummaste påhitt jag någonsin hört. Hela dagen var oändligt lång, fylld av...just det, ingenting. Som en enda lång Julafton F.T (Före Tomten). Värdelöst. Det enda som fanns på TV var gamla svettiga repriser av Fångarna på Fortet, och innan det, Söndagsöppet (Eller Söndag Söppet, som Lillan under hela sin barndom trodde).
Nu när jag är vuxen avgudar jag mina söndagar, oavsett om jag jobbar eller inte. Idag har jag en hel ledig söndag framför mig, Lillan jobbar, och älskade, älskade Jompa har dragit sin kos. Så jag spenderar dagen med att städa, plocka, dricka te, vänta på att Lillan kommer hem, och sitta på Skype. Jag finns här hela dagen, för er som inte kan sov därhemma. :) Jolene, jag fick ditt sms, men kan inte svara, inga cash! :)
Igår regnade det konstant hela dagen, jag och Jompa åt frukost framför Svenska Dialaktmysterier som sig bör, jag låg i sängen o tittade på medan han packade, och sen gick vi i regnet och handlade mat som var klar tills Lillan kom hem från jobbet. Sen körde vår flattie Rowena oss bort till Southern Cross Station, där Greyhoundbussen väntade.
Nu är Jompa framme i Sydney, och det är så SJUKT tomt utan honom. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv. Och älskade Lillan, så ledsen hon var igår. Storasystershjärtat bara smälte.
När vi kom hem ekade det i vårt stora rum, och det enda rätta var att gå och köpa en monsterförpackning glass, skypa med mamma och matilda, o sen beta av ett par GilMore Girls, och sen somna nära, nära i vår stora säng.
Nu är det bara hon och jag. Det känns sjukt, men också lite spännande samtidigt som vi inte fattar var vår tredje musketör, lilla trasselsudden, blivit av.
Jag har fått en lillebrorsa runt halsen, en grabb jag aldrig vill bli av med. Tack för att Jompa har fått komma in i våra liv!
