imorrn åker han
Det är fredag eftermiddag på Blyth Street. Jag har ledigt i tre dagar, efter att ha jobbat frenetiskt i 9 dagar i sträck, varit dödssjuk och catchat upp med Paul, The Skinny Kiwi som var i stan. Vilka dagar.
Idag stannar vi bara inne dock och är med varandra, jag och min lilla älskade Familj. Imorrn sätter jag och Gabby Jompa på en buss till Sydney, och på måndag lyfter hans flyg tillbaka till Sverige. Så var ett år förbrukat, och det finns inga omskrivningar. Det kommer bli fruktansvärt. I 4 månader har vi rockat Mellan, haft den mest fantastiska tiden tillsammans och jag fattar som vanligt aldrig var tiden tar vägen.
Mina älskade fina, vår lilla "De tre musketörerna"-grej rinner ut i sanden, och ikväll går vi på skräckbio för att riktigt glöma bort hur hemskt det här egentligen är. För det är det. Men som vi vet, tar det inte slut. Det är bara nya starter som ligger vid horisonten.
Men jag kommer aldrig glömma alla de solnedgångar ute på balkongen, Jompa med gitarren, vi med vinglasen, samtal, musik, tankar, känslor. Allt det som vilar i oss alla. För vi är samma skrot och korn, och jag har fått en lillebrorsa om halsen som jag aldrig trodde jag skulle få. Älskade Jompa, du är redan så otroligt saknad.
Vi ses hemma i Sverige om ett litet tag! Tack för allt. Tack för allt du lärt mig, om mig själv och andra.
