det är mycket nu.
Det händer mycket nu, därav bloggtorka. Hjärtat och hjärnan hinner inte riktigt med. Jobbar massor, allt känns bra på den fronten och det är SÅ SKÖNT att vara igång igen. Älskar mina blommor, och det här jobbet gör att jag tvingas lägga alla jobbiga tankar åt sidan för att kunna vara en glad flower girl. På torsdag, fredag och lördag blir det långa dagar, vi förbereder inför Mors Dag på söndag. Finaste chefen Jill undrar om vi vill jobba kväll på fredag, binda buketter så det står härliga till, beställa pizza och dricka vin. Hon är bäst.
Vi har flyttat. 5 minuters bilväg från Timber Ridge, men en hel värld bort. Jag bor nu med Strumpan, Maria, Charlie samt ett par andra typer. Huset är underbart, och jag längtar hem hela tiden. Mitt o Strumps rum är det största, finaste, underbaraste. Vi här 2 vardagsrum, ett enormt stort soldäck med utsikt över bergen och sjöarna, där jag ska plantera, dra fram utemöbler, dra ljusslingor, fixa fina ljus och ja, ni fattar ju själva vilken oas det kommer bli. Grillen är redan framdragen och igår tittade jag o Strumps på hängmattor på IKEA i Vancouver. På nedre våning finns ännu en balkong med en jacuzzi. Vårt köksbord rymmer kanske 20 pers. JAg njuter så av all plats. Vår landlord är skotte och oerhört aktiv, inget snack om saken. Han får saker och ting gjorda, och är måna om oss.
På Valborgsmässoafton packade jag o tjejerna ihop det sista av vårt gemensamma hem på Timber Ridge, där vi huserat i 6 månader. Karin har flyttat in med sina arbetskamrater, och hjälp har vi redan avverkat 6 månader i detta land?
De senaste dagarna, veckorna har jag umgåtts frenetiskt med Paul. Vi har haft fina middagsdejter, biomys, slumber parties, lagat luncher, hängt med våra vänner och gått på konstutställningar. Imorses körde jag honom till bussen och imorrn bitti flyger han till USA för att sedan flytta till UK. Så var det med det. Det gör ont, och jag vet inte riktigt hur jag mår. JAg vågar liksom inte känna efter. Inte nu.
Fina Strumpan hämtade upp mig igår utanför Pauls place, och när det brast fanns hennes hand där i min. Karin köpte mig en Chai, och idag har både Helen och MAria (som stack på spontansemester till Hawaii) textat fina saker och sett till att jag håller huvet över vattenytan. Mina tjejer skulle kunna rädda en hel värld. Ni är underbara, och tack för att ni finns.
Nu ska jag koncentrera mig på en bok och sedan hoppas jag kunna sova lite. Sova och inte tänka är grejen.
Tills nästa gång - När det nu blir.
X
Vi har flyttat. 5 minuters bilväg från Timber Ridge, men en hel värld bort. Jag bor nu med Strumpan, Maria, Charlie samt ett par andra typer. Huset är underbart, och jag längtar hem hela tiden. Mitt o Strumps rum är det största, finaste, underbaraste. Vi här 2 vardagsrum, ett enormt stort soldäck med utsikt över bergen och sjöarna, där jag ska plantera, dra fram utemöbler, dra ljusslingor, fixa fina ljus och ja, ni fattar ju själva vilken oas det kommer bli. Grillen är redan framdragen och igår tittade jag o Strumps på hängmattor på IKEA i Vancouver. På nedre våning finns ännu en balkong med en jacuzzi. Vårt köksbord rymmer kanske 20 pers. JAg njuter så av all plats. Vår landlord är skotte och oerhört aktiv, inget snack om saken. Han får saker och ting gjorda, och är måna om oss.
På Valborgsmässoafton packade jag o tjejerna ihop det sista av vårt gemensamma hem på Timber Ridge, där vi huserat i 6 månader. Karin har flyttat in med sina arbetskamrater, och hjälp har vi redan avverkat 6 månader i detta land?
De senaste dagarna, veckorna har jag umgåtts frenetiskt med Paul. Vi har haft fina middagsdejter, biomys, slumber parties, lagat luncher, hängt med våra vänner och gått på konstutställningar. Imorses körde jag honom till bussen och imorrn bitti flyger han till USA för att sedan flytta till UK. Så var det med det. Det gör ont, och jag vet inte riktigt hur jag mår. JAg vågar liksom inte känna efter. Inte nu.
Fina Strumpan hämtade upp mig igår utanför Pauls place, och när det brast fanns hennes hand där i min. Karin köpte mig en Chai, och idag har både Helen och MAria (som stack på spontansemester till Hawaii) textat fina saker och sett till att jag håller huvet över vattenytan. Mina tjejer skulle kunna rädda en hel värld. Ni är underbara, och tack för att ni finns.
Nu ska jag koncentrera mig på en bok och sedan hoppas jag kunna sova lite. Sova och inte tänka är grejen.
Tills nästa gång - När det nu blir.
X
