dags att skapa distans
Det bloggas ine mycket nufortiden. Ni har sakert markt det. Ja, ni som laser. Ni anra...ja. Ni fattar.
Och det finns som alltid en anledning till bloggtorkan. Jag tror jag underforstatt tar distans till er darhemma.
Skapar en viss distans. Ju fler dagar jag spenderar pa resande fot, ju mindre koppling har vi ju till varandra.
Forsta mig ratt, kara lasare. Vissa av er blir aldrig av med mig. Familj och narmaste vanner. Men de som tillhor den skaran borde ju veta att allt fortfarande ar bra med mig.
Jag kanner inte langre samma behov av att dela med mig av saker till er. Sa darfor kommer nog mina kommande blogginlag bli ganska sporadiska. Men, vem vet? Inte jag.
Tankte iaf ge er em snabb update runt Livet Som Jag Kanner Det.
Det narmar sig hemkomst. Touchdown 15 maj i London, och jag och Strumpan planerar att halla vara stackars huvuden ovanfor vattenytan genom att dricka hinkvis med Margeritas och trilla av planet hemma i sverige i nya tjusiga engelska hattar och gummistovlar. Dekadens, kort sagt. 9strumpan har forberett mig pa ett harligt satt och berattat att hon grat varje dag i flera manader efter att hon flyttat hem fran Aussieland. Jeeee, cant hardly wait tills jag ar i samma sits sjalv!)
Folk aker hem. Festen ar slut. Glen drar annandag pask, Nicolitas farewellparty ar pa lordag. Hosten ar pa ingang, och jag och Strumpan har borjat sparka lov nar vi gar Queen St. ner. Vem ska komma pa vart farewellparty, sager jag och tittar pa Strump. Sen grater vi lite ihop. Tur att Karlsson snart kommer upp. Dock en manad kvar, men anda.
Pa fredag flyttar R, ikvall ska vi ses for sista gangen. Jag sager till Strump att jag kommer krasha, o sa blir jag pa daligt humor och slanger mig i sangen och blundar jattehart for jag vill inte se varlden utanfor. Hade jag varit Strump hade jag kanske morrat "JAMEN VA SUUUUR DA, GAMLING!!". Men inte Strump inte. Nej, hon buffar pa mig och gor rum for sig i min smala sang, sen kryper hon ihop bredvid mig o haller om mig en stund tills det inte ar sa svart langre. Basta Strumpan.
Jag har sagt upp mig fran SLA. Pang bom krash, antligen har jag tagit steget. Aldrig mer Stenstorp eller hemska kommunfullmaktigemoten. Living on the edge?Jovisst!
Det borjar trilla in jobberbjudandet fran Skottland, Irland o UK. Fortsatter det i den har takten, blir det inte ens en endaste sommar hemma i Sverige. Heja heja!
Jag kan absolut tanka mig att bli BB-manager med Strump ute i ingenstans i de skottska hoglanderna ett halvar. Fa andas ren luft och tanka klart.
For ovrigt ringde Lillerskog en harlig morgon nar det var alldeles morkt fortfarane utanfor fonstret, och fragade glatt var jag kunde ha lagt mina nycklar, for han behovde dem. Jag fattade ingenting, nyvaken som jag var, och trodde saklart varlden gatt under. Det tog ett par dagar, sen kom jag pa att jag var lite arg pa honom for att han inte bara ringt o vackt mig, utan ocksa for att han pa allvar trodde att jag visste var jag lagt mina nycklar for snart 1,5 ar sen.
Jag ar sjuk. Sjuk och totaldissad av en dar irlandaren jag namnde forut. Igar kom R in pa cafeet dar vi satt o chillade o var hemskt sjuka, bade jag o strump. Han tittade pa mig med sina morka ogon sen undrade han om jag ville ha apelsiner. Sagt o gjort, ivag for han som ett skott och kom tillbaka med apelsiner, lime, persilja ("its heaps of vitas in it, great 4 colds!!" och apelsinjuice. Jag grat lite och tyckte etxra synd om mig sjalv och extra mycket om honom.
Nar jag kom hem igar kvall fick jag en rejal vitaminkick, och forvandlades fran en sjuk ynkling till ett HonMonster, en liten MorrHoppa som hopade runt och spottade och fraste over all varldens man. Jag blir sprillans toookig pa er, hooor ni det???!!! Allt ar egentligen pappas fel, jag kommer alltid valja man som ar allt for lika honom.
Jag hade VARLDENS basta St Paddys day, och det kan handa att jag berattar om den sen. Eventuellt lagger upp lite bilder. Vi far se. Jag ar inte pa humor. Och sjuk, det ar jag!
Sa. Nog! Nu ska jag stanga mitt cafe, maila ivag en hemtenta och sen traffa R. Och vet ni en annan sak som ar himla bra med Strump? Hon gillar regn lika mycket som jag! Just nu oser det ner utanfor mina stora panoramafonster, och lycklig for det ar jag!
Ciao!
