om att byta skal och bli en ny
Ja. Jag skulle kunna befinna mig hemma i FKP, jag skulle kunna ha kampat mer for mig och Lillerskog, och vid det har laget skulle jag nog ha lyckats overtala honom att satta en ring pa mitt finger. Jag skulle fortfarande kunna ha mitt job kar, och sta ut pa veckorna och supa mig full pa helgerna. Jag skulle kunna ha alla er dar hemma runt knuten, redo att hjalpa mig nar jag deppar.
Men vet ni? Det ar vart det, det har livet. Folk kommer och gar I en evig strom, de jag faster mig vid stannar aldrig, men pa nat satt kanner jag att jag hitter ett satt att balansera det hela. Ibland. Andra dagar kikar jag ner fran ruinens brant och udrar vad jag egentligen pysslar med.
Jag pratade I aratal med min lillasyster haromnatten, dagen efter min big 25th. Det var ett sa vackert samtal, och det gjorde oss bada lite lugnare.
Fina, fina syster. Sa mycket pepp vi ger varandra.
Och snart tar hon studenten, och det kanns som om jag hallit andan sa lange, tills hon slapps fri fran skolans varld, och vi kan borja resa tillsammans, som vi i sa manga ar har pratat om.
Sa om allt gar som vi vill, och det klart att det gor det, pa ett eller annat satt, ar det vi som satter oss pa ett plan till NY till hosten, men vi far se.
