Vi tar en snabbis
Ar pa jobbet, har kvallsskiftet som jag borjade for ett par timmar sedan. Det ar lugnt och tyst, solen skiner fortfarande in genom de stora fonstrena har pa cafeet, och bankgubbarna jag har i samma hus, ar pa vag hemat. Jag gillar mina mandagskvallar har pa cafeet, ensam med mina tankar och ett fatal kunder. Forra mandagen var forvisso i princip hela min bullriga, harliga hostelfamilj har och fikade, men anda.
Jag har haft ett fin dygn. Igar traffade jag R (ja, jag vet. Sluta tjata, jag orkar inte hora. Forlat.), under vanskapliga former. Ett par pints och massa, massa prat om allt och inget slutade i hans soffa pa det hostel dar han nu bor. Hemskt stalle, kan tillaggas.
Vi slog pa TV:n, eftersom de har en sadan dar, och allt foll pa plats. A love song for Bobby Long hade givetvis precis borjat, och medan R somnade med huvudet i mitt kna, fick jag titta pa denna underbara film som ger mig sa mycket om, och om igen.
Om jag har saknat at prata med denna manniska! Ack! Jag hade sa mycket att saga honom!
Smog hem fran min fina, fina vans place nar klockan var alldeles for mycket. Tomma gator och ett morgondis, ett stenkast bort fran City Groove.
Idag sov jag ut, fortsatte vara alldeles, alldeles sjuk, och krop ut pa en filt i parken. Flera timmar satt jag dar med min bok, min musik och random hostelgaster som trillade ut med jamna mellanrum. Martyn och jag snackade relationer, han spelade gitarr och jag lyssnade. Vi planerade mer infor lordagens sommar-picnic med Familjen uppe i The Domain, det har kan nog bli bra tror jag!
Ah. Jag orkar inte mer. Jag ar uppe ur sangen, forsoker leva dragligt men FAN! Sa jag inte orkar ibland.
Det kanske ar dags att dra ivag. Ensam.
Ni som lever far se.
Jag har haft ett fin dygn. Igar traffade jag R (ja, jag vet. Sluta tjata, jag orkar inte hora. Forlat.), under vanskapliga former. Ett par pints och massa, massa prat om allt och inget slutade i hans soffa pa det hostel dar han nu bor. Hemskt stalle, kan tillaggas.
Vi slog pa TV:n, eftersom de har en sadan dar, och allt foll pa plats. A love song for Bobby Long hade givetvis precis borjat, och medan R somnade med huvudet i mitt kna, fick jag titta pa denna underbara film som ger mig sa mycket om, och om igen.
Om jag har saknat at prata med denna manniska! Ack! Jag hade sa mycket att saga honom!
Smog hem fran min fina, fina vans place nar klockan var alldeles for mycket. Tomma gator och ett morgondis, ett stenkast bort fran City Groove.
Idag sov jag ut, fortsatte vara alldeles, alldeles sjuk, och krop ut pa en filt i parken. Flera timmar satt jag dar med min bok, min musik och random hostelgaster som trillade ut med jamna mellanrum. Martyn och jag snackade relationer, han spelade gitarr och jag lyssnade. Vi planerade mer infor lordagens sommar-picnic med Familjen uppe i The Domain, det har kan nog bli bra tror jag!
Ah. Jag orkar inte mer. Jag ar uppe ur sangen, forsoker leva dragligt men FAN! Sa jag inte orkar ibland.
Det kanske ar dags att dra ivag. Ensam.
Ni som lever far se.
