Den har helgen...
...Blir det inte manga knop gjorda. Jag har inte ens hunnit bli riktigt kurant innan forkylningen slar till med full kraft igen. Jag ligger for ankar medan varldens basta tjejer skoter hostelet galant. Jag havdar att jag fatt svininflunsan och hasar runt i Colins underbara, gamla slitna flanellpyjamas av modell aussie-herre, som jag fatt av AnnSofi innan hon akte hem till Sverige.
Tur ar da att man har underbara hostelgaster som hamtar nasspray, kinesiska droppar, halstabletter och diverse piller som de trycker i mig. Jag kanner mig inte langre som HostelMamma, utan mer som ett Hostelbarn alternativt sallskapsdjur. Men det ar bra, det gor mig kanske frisk!
Vi lever i tillfallig dekadens, och har konstaterat att det inte finns nat tristare nar CSN:et kommer pa en skiten mandag. Helgen innan blir inte direkt Happening, om man sager sa. Men vi far val ta den har helgen som den ar, Cristelle ar uppe och halsar pa oss igen, och vi ska mysa ikvall med tacopaj och film. Och vi laddar for mandag, da vi ska spendera vart csn-bidrag. Sushifactory, nya All Stars, nya vantar, harfarg och CATS-biljett ska inhandlas. Lycka!
Dessutom ska jag och de som vill folja med, ut och ata med var nyfunna van Mia Stenmark i veckan. Mia blir snart Fru Kiwi, och har hittat hem har i Auckland. Kul med nya, och svenska kontakter!
Och GRATTIS till Johanna som igar fick sitt Visum godkant av den Nya Zeelandska regeringen (Ja, det ar val den dar John Key som haft ett finger med i spelet, det fattar man val...;), sa nu far hon stanna annu ett ar i landet. Jag ska pa min forsta lakarundersokning for immigration health test pa tisdag, sedan ar mitt visum forhoppningsvis ocksa snart klart!
Min alskade lillasyster dar hemma ar visst ocksa sjuk, stackars liten! Krya pa dig hjartat, hoppas du mar battre snart! SATC-maraton och glass hjalper som bekant alltid.
Trevlig helg pa er darhemma!
Tur ar da att man har underbara hostelgaster som hamtar nasspray, kinesiska droppar, halstabletter och diverse piller som de trycker i mig. Jag kanner mig inte langre som HostelMamma, utan mer som ett Hostelbarn alternativt sallskapsdjur. Men det ar bra, det gor mig kanske frisk!
Vi lever i tillfallig dekadens, och har konstaterat att det inte finns nat tristare nar CSN:et kommer pa en skiten mandag. Helgen innan blir inte direkt Happening, om man sager sa. Men vi far val ta den har helgen som den ar, Cristelle ar uppe och halsar pa oss igen, och vi ska mysa ikvall med tacopaj och film. Och vi laddar for mandag, da vi ska spendera vart csn-bidrag. Sushifactory, nya All Stars, nya vantar, harfarg och CATS-biljett ska inhandlas. Lycka!
Dessutom ska jag och de som vill folja med, ut och ata med var nyfunna van Mia Stenmark i veckan. Mia blir snart Fru Kiwi, och har hittat hem har i Auckland. Kul med nya, och svenska kontakter!
Och GRATTIS till Johanna som igar fick sitt Visum godkant av den Nya Zeelandska regeringen (Ja, det ar val den dar John Key som haft ett finger med i spelet, det fattar man val...;), sa nu far hon stanna annu ett ar i landet. Jag ska pa min forsta lakarundersokning for immigration health test pa tisdag, sedan ar mitt visum forhoppningsvis ocksa snart klart!
Min alskade lillasyster dar hemma ar visst ocksa sjuk, stackars liten! Krya pa dig hjartat, hoppas du mar battre snart! SATC-maraton och glass hjalper som bekant alltid.
Trevlig helg pa er darhemma!
