Jag tror han tänkte på mig..
ett kyrktorn sträcker sig mot himlen
som en tiggare under slummen
du ser det från den stora vägen
Om du reser dit i vår
säg att jag gärna kommer åter
ifall allting är förlåtet
att man blir klokare med åren
Om jag kommer dit igen
har du en plats där jag kan vila
ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Hälsa skönheten i norr
säg till Viola att hon lyser
att hon var vackrare än sången
och att jag önskar att jag skrev den
fråga krigarna i väst
var dom gömde sina byten
se om någon av dom kom undan
och kanske lever av det ännu
Om jag kommer dit igen
har du en plats där jag kan vila
ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Gå till huset med balkong
där järnvägsbommen ringer
under den varma, svarta plåten
har jag lämnat några drömmar
En dag lämnade jag allt
man kunde låta tiden vara
det känns som andra sidan jorden
vi kanske hade alla svaren
Jag har kämpat med en dröm
jag ville inga brustna hjärtan
inga slitningar i blodet
jag ville hitta Söndermarken
Om jag kommer dit igen
har du en plats där jag kan vila
ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån
Lasse. Klev du in i skallen på mig och läste tankarna när du skrev den här guldklimpen? Det är ju mig och mitt Falköping det handlar om.
Tätorten hemma på slätten, klocktornet, järnvägsspåren, krigarna i väst som är våra kära Ållebergs ryttare, huset med balkong.
Helt sjukt. Och helt bra.
Den säger allt, mina vänner. Så här känner jag för Falköping och för er alla därhemma.