GypsyRose

Igar var varldens basta fredag IGEN. Jag fattar seriost inte att jag har ett sadant underbart liv, jag trivs ed det varendaste dag. Lycka! Jag hoppas alla kan fa vara sa nojda med sitt liv, som jag ar med mitt just nu. Jag vet att jag kommer se tillbaka pa de har aren i mitt liv och bara rysa av valbehag. Forhoppningsvis kommer jag kanna sahar under hela mitt liv, aven om det kanske inte kommer att vara under samma former.

Anyhow, Ingvarsdotter. Kom till sak.

Igar var min lediga dag, jag och tjejerna fyndade massa bra (underklader, en jattesot hippietop och annat smatt och gott till mig, tjo!), sedan tog vi en langsam Soy Latte med "lite sott te kaffet", som min alskade fru Carlson skulle sagt. Efter detta kilade Annica hem for att oppna receptionen igen. (Och ja AL, vi far faktiskt stanga. Mellan kl.12.30-16.00 har vi stangt varje dag. Det funkar ypperligt! Sarskilt som vi kopplar telefonerna, och har standig jour. "Hello, city groove backpackers! A dorm bed for tonight? Sure, that will be 21 dollars with your BBH-card..." Sa kan det lata nar vi star i provrumm sitter pa cafeer eller springer Queen St upp och ner)

Kvallen kom snabbt, och vi fick svida om och kila ivag till Auckland city town hall. Det var givetvis dags for...

MATARIKI- NATIVE NOICE 09!!!

Ungefar varldens haftigaste grej! Katchafire, Three Houses Down and Cornerstone Roots varmde upp publiken infor NZ:s musikaliska stolthet TIKI TAANE!!!
HELT SJUKT GRYM KVALL, med superskona reggaebeats, underbara manniskor och kanske lite val mycket majjadoft over lokalen trots stenhard security check, enligt tre spiknyktra hostelmanagers som bara blev hoga av bra musik denna underbara kvall.

Det var sa magiskt att fira MATARIKI - Det maoriska nyaret med sa manga olika manniskor. Det korde en klassisk countdown, sen ropade alla GOTT NYTT AAAAR!

Med Tiki Taane pa scen fanns ingen hejd pa folk i lokalen, det marktes verligen att detta ar en street kid som blivit nagot, och som ar en stor forebild for NZ kiddos.
Och seriost, jag trodde inte jag gillade beat n bass goes hiphop goes maori, men FY TUSAN! Det ar SJUKT BRA!
Sadan bas har jag aldrig i mitt liv varit med om, till och med haren pa mina armar vibrerade, och golvet sviktade under publiken nar Tiki shoutade "Jump! Jump! Jump!", efter en maktig inledning (forsta laten pa skivan, for er som vet, med traditionell maorisang), med flera maorikrigare och maorikvinnor pa scen som framforde sin haka medan Tiki blaste i sin lur. Snacka om att rysa!!!
Och underbart att se sa manga maorier samlade, stora biffar till maorikillar som star och just feeling the rhytm!

Vi dansade oss svettiga, och hela spelningen var som en enda lang lat, och Tiki bad oss tanda vara tandare och halla upp mobiltelefonerna, sa att det skulle se ut som en stjarnhimmel under en av de lugnare latarna, for att koppla detta till Matarikis ursprung.

Avslutade gjorde han givetvis med "Always on my mind", pa sin aukustiska gitarr. Maktigt, Im telling you!
Vi avslutade hela firandet med en klassisk maoriblessing, som vi kanner till sa val efter var tid i Nelson.


Jag lever genom det har. Mitt liv ar mitt, och musikupplevelser som dessa ar det basta jag vet.