Jag och den där mamman...
Måste bara nämna ett väldigt vackert inlägg jag komponerade i slutet av veckan, en hyllning till kvinnnan. Och inte vilken kvinna som helst, utan min mamma, som jag är så stolt över. Som jag anser vara världens bästa mamma, som ställer upp för mig i vått och torrt, och beter sig som en riktig lejoninna när någon ger sig på hennes dotter.
Strax därpå utbröt ett sms-krig mellan mor och dotter där vi var rejält kaxiga mot varandra, och jag plockade snabbt bort inlägget för att riktigt häääämnas. ;) Vi har båda ett temperament som inte är att leka med, och som passar bäst hos en eldig spanjor.
2 minuter senare var vi vänner igen. Jag kan bara konstatera än en gång att vi är mer lika än vi någonsin kommer att erkänna eller ens förstå. :)
Strax därpå utbröt ett sms-krig mellan mor och dotter där vi var rejält kaxiga mot varandra, och jag plockade snabbt bort inlägget för att riktigt häääämnas. ;) Vi har båda ett temperament som inte är att leka med, och som passar bäst hos en eldig spanjor.
2 minuter senare var vi vänner igen. Jag kan bara konstatera än en gång att vi är mer lika än vi någonsin kommer att erkänna eller ens förstå. :)