GypsyRose

Nu öppnar jag upp bloggen igen. Bort med lösenord och trams! Alla gamla spöken är borta och förhoppningsvis snart begravda 6 feet under, så välkomna alla gamla och nya läsare!

Mitt liv är för övrigt alldeles för intressant för att undanhålla alla snoookare alla smaskiga detaljer.




Aiiiighhht!?

Hm, om det kostar 900 spänn fram och tillbaka gbg-london, och dryga 12000 gbg-southampton.

Svårt val?

Jag bara undrar; vad ingår i den senast nämnda resan som det inte gör i den första?dansande libaneser, fria guldtackor och fotmassage? ;)

Ännu ett ett har gått, och jag är fortfarande himlastormande förälskad i Marcus Lillerskog. I fyra år har vi nu hållit samman, i vått och torrt. Det har bråkats. fightats, gråtits och nypts, men mellan varven har det pussats, betts om ursäkt, kramats, hållits händer och gosats.

Så ikväll firar jag att Marcus fortfarande vill vara min man genom att ta med honom till nån fancy restaurang, dricker rötjut och äter gott innan vi går på bio här "hemma" i lidköping.

Grattis baby, du och jag mot världen. Fortfarande!;)

Det är precis vad det är idag. Första ensamma söndagen i vår lägenhet i Lidköping, men det är inte på långa vägar så hemskt som det låter. Marcus har trippat iväg till sina tåg, och hela lägenheten badade i solsken när jag vaknade imorses, och en fågels kvitter letade sig in genom betonglägenheten av standardmodell.

Jag mår oförskämt bra idag, trots den där flarran rötjut jag sörplade i mig igår hos Viktoria och Max. Som tur var, fick jag mitt sällskap på bättre tankar än stadt, så det blev Stures med goda vänner och en GetingDrink, den godaste! Förfesten var rolig, vi sjöng SingStar och för första gången kunde jag och Marcus GÅ till och från en fest. mycket lyckat!

Så jag vet inte riktigt var den här dagen för mig, jag är den fattigaste studenten i Lidköping misstänker jag, CSN och jag är lite ovänner för tillfället, jag anser mig vara deras viktigaste kund och borde få pengar så fort jag knäpper med fingrarna. Det tycker inte CSN. Det är därför jag nu i veckan fått arga brev från bank och Telenor som vill ha sina pengar. Jaaa, jag förstår er. Det vill jag också. ;)

Men allt ordnar sig. Jag har en fantastiskt vacker söndag att spendera på valfritt sätt, och helst av allt skulle jag vilja träffa alla mina gamla vänner, för det känns som om det var allt för länge sen. Krypa upp i Malles soffa, gosa med Ames, pilla Mari i håret och skratta åt AL:s och Hannas skämt. Diskutera gymnasieminnen med Nils, åka förbi Fröken på en fika och avsluta dagen med att titta på Narnia med mitt älskade lilla troll.

Det är vad jag vill, men riktigt så lyckad blir nog inte dagen, men allt blir vad det gör det till. Det ligger gardiner som ska strykas i köket, det finns tvätt åt en hel armé (Negativt, det går ju inte att tvätta när man vill när man bor på det här sättet, det är jag ICKE van vid) och vi har hittat alla våra filmer, så kanske blir det Cry-Baby tillsammans med några klasskamrater.

Jag har ju hämtat min Bike nu också, så det kanske blir en cykeltur för att se Lidköping i dagsljus.


Jag lyssna på Gabriellas senaste verk, och bara njuter. Det finns så vackra låtar på skivan hon bränt, så det bara gör ont i mig. Och det är konstigt, vill jag vara ensam sådana tillfällen, eller vill jag spendera dem tillsammans med någon? Hm...


Så det här inlägget går till alla mina närmaste, bästaste, goaste och finaste vänner, som jag alltid har nära, hur långt bort ni än är, och hur sällan vi än träffas. Människor växer isär, men en klan och tillhörande vänner finns ta mej fan alltid kvar, det kan ingen ändra på. Idag saknar jag er. Så det så!


Lilly Allen kicks ass!