Do they know it´s X-mas?
Juldagens eftermiddag. Jag har en minut över mellan maten, chokladätandet, filmtittande, mysandet och grandansandet för att blogga ett par rader om min jul. Den har kort sagt varit intensiv. Vi firar dock ensamma, bara familjen och mormor, men det räcker gott ändå. Men GUD så glad jag är att jag stannat hemma över jul och nyår för att spendera quality time med la familia! Herregud, jag är nog faktiskt så klok som jag ser ut... ;)
Gårdagen blev toppenbra, jag fick en massa fint ( bland annat sprängfyllda presentkort på Kicks för att kunna köpa min älskade J´adore Dior ( me likkkiii kulklappar som dessa!), fint tidningsställ från Indiska, en uppsjö av sockar, strumpbyxor, over-knees, underkläder och mössor (MKT välbehövligt, I promise!)
Vi gick på midnattsmässa. Jag, mamma och Gabriella fick en sista julaftonskänsla för detta år, i den rymliga kyrkan. Jag njuter alltid av den där midnattsmässan. Lugnet, stillheten och platsen för eftertanke är precis vad jag behöver efter en dag fylld av mat i överflöd, mer julklappar än vi kan bära, och Kalle Anka på gapig volym. Ni förstår jargongen va? Hela julklappssäcken knyts samman i en enda lugn stund, när hela dagen speedats på, på alldeles för hög volym.
Men där, på kyrkbänken, kan jag krypa in i mig själv och vara tacksam för att jag fått spendera ännu en jul med mina nära och kära. Ännu en jul har förflutit då alla varit med, ingenting har förändrats, men ändå är allt helt nytt.
En av stadens välkända A-lagare hade hittat till kyrkan under denna natt. Han var i ett hyfsat tillstånd, och inte så odrägligt packad som han annars har en förmåga att bli. När han hittade fram till altaret för att få nattvarden, fick jag känslan av en sådan otrolig dubbelmoral. Svårt att förklara. Men jag såg allt blicken många andra kyrkobesökare gav mannen. "Usch, där kommer den där. Tänk, han är väl full på självaste julafton". Och visst, jag erkänner. Tanken föresvävade även mig, vilket gör att jag inte heller kan kasta första stenen.
Men vem har mer rätt än denne man, att söka sig till Guds hus denna julaftons natt?
Om vi inte kan välkomna honom till oss, vad är det då alls för mening med kristendomen?
Så tänker jag.
Och dessutom ska jag ut och dricka sprit ikväll i goda vänners lag.
Så vem är jag då att döma en gammal man?
Do they even know its christmas time at all?
Tack för den här julen, och tack för insikterna jag bär med mig.
Gårdagen blev toppenbra, jag fick en massa fint ( bland annat sprängfyllda presentkort på Kicks för att kunna köpa min älskade J´adore Dior ( me likkkiii kulklappar som dessa!), fint tidningsställ från Indiska, en uppsjö av sockar, strumpbyxor, over-knees, underkläder och mössor (MKT välbehövligt, I promise!)
Vi gick på midnattsmässa. Jag, mamma och Gabriella fick en sista julaftonskänsla för detta år, i den rymliga kyrkan. Jag njuter alltid av den där midnattsmässan. Lugnet, stillheten och platsen för eftertanke är precis vad jag behöver efter en dag fylld av mat i överflöd, mer julklappar än vi kan bära, och Kalle Anka på gapig volym. Ni förstår jargongen va? Hela julklappssäcken knyts samman i en enda lugn stund, när hela dagen speedats på, på alldeles för hög volym.
Men där, på kyrkbänken, kan jag krypa in i mig själv och vara tacksam för att jag fått spendera ännu en jul med mina nära och kära. Ännu en jul har förflutit då alla varit med, ingenting har förändrats, men ändå är allt helt nytt.
En av stadens välkända A-lagare hade hittat till kyrkan under denna natt. Han var i ett hyfsat tillstånd, och inte så odrägligt packad som han annars har en förmåga att bli. När han hittade fram till altaret för att få nattvarden, fick jag känslan av en sådan otrolig dubbelmoral. Svårt att förklara. Men jag såg allt blicken många andra kyrkobesökare gav mannen. "Usch, där kommer den där. Tänk, han är väl full på självaste julafton". Och visst, jag erkänner. Tanken föresvävade även mig, vilket gör att jag inte heller kan kasta första stenen.
Men vem har mer rätt än denne man, att söka sig till Guds hus denna julaftons natt?
Om vi inte kan välkomna honom till oss, vad är det då alls för mening med kristendomen?
Så tänker jag.
Och dessutom ska jag ut och dricka sprit ikväll i goda vänners lag.
Så vem är jag då att döma en gammal man?
Do they even know its christmas time at all?
Tack för den här julen, och tack för insikterna jag bär med mig.
