Fuckad.
Idag är det fredag och jag känner mig helt fuckad i huvet, rent ut sagt. Det engelska livet tär på mig, och det känns ibland som om jag åldrats en livstid under bara en sommar. Så har jag också levt för ett par år framåt, men...
Fick gå ut och ställa mig på trappen och dra några djupa andetag förut. Glodde på några hästar gjorde jag också.
Den här dagen kommer aldrig ta slut. Jag känner det på mig. Och mer kaffe vill jag inte dricka. Jag har åtminstone god tacolunch med mig, det gör livet lite lättare.
Idag är Jasmines sista dag, det blir tårta och tacktal, som alltid när någon slutar hos oss. Ikväll blir det europeisk buffé och sen utgång. Jag vill till The Registry och lyssna på rock och kolla på långhåriga pojkar med Kristina, jag ska nog hitta en lämplig kandidat åt henne.
Igår gick vi ut på Walkabout, musiken var så sjukt dålig så det fanns inga ord. Bara en massa remixade trancelåtar som aldrig tog slut. Sjukt kasst med andra ord. Nä, ge mig ett rockriff, en Guiness och sköna soffor jag kan sjunka ner i.
Då är jag nöjd.