GypsyRose

I söndags genomförde jag ett mycket viktigt experiment. Experimentet hade 2 viktiga mål, vilka uppfylldes. Den första etappen av experimentet var att se hur länge jag kunde klara mig utan att klä på mig. Jag traskade helt sonika runt i mina sängkläder virade runt min arma kropp fram till kl. 18.00, då jag hasade ut på en promenad med J och A i släptåg. Alla 3 mer eller mindre skabbiga. Den andra etappen av experimentet gick ut på att se hur länge jag kunde klara mig på Hester Road utan att behöva lyfta ett finger själv. Detta är jag mest nöjd med, det gick STRÅLANDE.

J väckte mig med frukost på sängen, kan en (bakis) flicka begära mer än cola och Pringles? Oh, nej...

Hasade efter frukost ut till vardagsrummet (japp, i mina sängkläder), då kom Simon och undrade om jag ville ha lunch. Jag tackar jag. Hasade efter lunch tillbaka till vardagsrummet, och strax därpå kom Melanie och frågade om jag ville ha choklad. Visst, serru!

En timme senare trillar Annikki och Jasmine hem, jag får en jättefin kaffekopp från Starbucks i present (största storleken) samt en kopp kaffe i min hand. Gud, vilken bekväm dag! Fattades bara att nån ville borsta mina tänder också, men allt ska man visst behöva göra själv...;)

Und wenn du denkst es geht nicht mehr,kommt irgendwo ein Lichtlein her!