GypsyRose

Har förstått att många (?) av er läsare är glada över att det blivit en viss aktivitet på den här bloggen igen. Jag skäms lite för att bloggen fått ligga nere så länge, men det är väl som med det mesta i livet. Det gäller att prioritera väl. Det slog mig att jag gått ner mig rejält när både Ames och Malle ropar efter ett livstecken.

Så. Här kommer ännu ett sådant tecken. Tentade av engelskan igår, det kändes riktigt bra. Åkte hem tiiidigt för att bara sitta hemma i soffan och känna hur det känns att göra just ingenting.
Att sitta tyst några minuter om dagen och lyssna på sin inre röst är precis vad vi uppmanas att göra nu under den kurs vi läser, Presentationsteknik som går mycket mer på djupet än vad namnet avslöjar.

Idag har jag varit ledig, och har sovit ut rejält. Fixat bilen, handlat, bakat morotsbröd och skruvat upp volymen rejält på Stefan Sundströms och Nina Ramsbys stämmor. Hade hela lägenheten för mig själv medan Mackan jobbade, och kunde bokstavligt talat vråla med i texterna medan jag knådade deg. Tända ljus hade jag också, det behövdes i det höstrusket som mötte mig när jag blickade ut genom fönstret imorses.

Kvällen har spenderats i Floby hos Ewe med tjejerna. Lite socialisering (?) är tvunget när man inte måste sitta med näsan i en bok hela tiden. Nu ska jag kika lite på en film jag letat efter länge, och sedan sprang på när jag handlade på ICA tidigare idag (ödets ironi?) innan jag tackar för idag.

Imorgon är en ny dag.