GypsyRose

Att inte uppdatera bloggen på ett par dagar, det är OK. Men att icke göra det på veckor, det är en skam! Ja, det kan jag ha, som M skulle ha sagt;)

But still alive and kickin´, här händer det grejjer som gör att världen snurrar fortare. Jag flyttar till England och blir Southamptonbo ett halvår. Gaaash, det här kan aldrig gå väl. Men vad gör väl ändå det om hundra år? Saker som är läskiga är väl värtda att testas. Som tex. Hotell Gasten på Liseberg och att flytta till S-hampton. Alttid lika läskigt. Hotell Gasten alltså.

Haha. Nu är det jullov, och det är inte ett dugg ledigt för jag sliter ut mina fingerleder genom att göra jularrangemang i H-ljunga, ny mark där jag får skit under naglarna och tröttnar på Peter Jöbacks nya julskiva som går på repeat.

Bloggen är igång igen. Kors i taket. Hur håller jag den levande? Har så mycket annat kul att göra. Flytta, till exempel. Nej nej, inte S-hampton. Jag ska till Lidköping först, med Marcus i släptåg. Fast det blir nog tvärtom. Han lär få släpa mig in i den nya lyan där jag har bestämt mig för att vantrivas.

I England kommer jag åtminstone att bo i kollektiv med andra praktikanter. Bättre så.

Hej hopp, att uppdatera bloggen är ett av många fiffiga sätt för att slippa spåna på hemtentan. Nu blir det film med Marcus. En skräckis sådan.


HAr lyckats med en ny bedrift. En sån som bara jag kan. Malin säger att precis en sån grej hände i en japansk skräckis, och sen dog alla. Ungefär så.
Igår ringde nämligen min nya mobil, ett nummer jag inte kände igen. Jag avvisade, och skickade numret till 118 118. Numret var mitt eget, mitt nya.

Reflektion; Hur lyckas man ringa till själv, bli förbannad för att nån ringer och stör så sent och sedan avvisa samtalet?Hm...Only in my world.


Hej!