Och så var vi där igen...
En trött, full och jävligt ensam tjej sitter här i bloggar mitt i lördagnatten, så utrsäkta stavfelen ni hittar i dagens/ nattens inlägg...
Och fy fan vad trist det är ar att sova ensam, råttan Belsebub är ju inte mky till sällskap, även om natten är hans bästa tid på dygnet.
För Marcus är i Göteborg, alla vännerna frösvann hem och hör sitter jag...
När alkoholen går in går vettet ut heter det ju. In my ass! Jag är aldrig så klok som när jag druckit mina öl, anser jag själv iallafall. För det är då alla känslor kikar fram och säger " Hey, nu är vi här!"
Som när man kutar runt på Plantis ( enda utestället i den vackra, döda staden, tack Thåström) och känner att man kanske bättre platsat på en hönsfarm. Springa fram och tillbaka, fram och tillbaka, pimpla vin tills halsen bränner och snabbt krama om de man känner.
För så är det...Inte stannar ni till för en längre konversation med den ni träffar ute? Men det är precis det jag vill!! Prata med mig, ni är mina vänner, se mig och prata om livets allt och inget med mig, för varför finns vi annars till? Kommunikaitonen kommer inte till sin rätt i Falköping,
Nä, det finns inte plats för känslorna i en blogg... och tur är väl det, för allt vill jag inte blotta för er som läser, bara ge er ett smakprov av vad som finns i en Michelle.
Och kanske är det dags att sluta nu, dags att sova. För imorgon är ´trots allt en ny dag, och den längtar jag efter. Allt kan bli annorlunda imorrn.
Jag skulle bli en superb songwriter, bara så att ni vet. Jag kan sätta ord på känslorna.
Men nu sätter jag punkt för idag, och kryper upp i sängen.
Kvällen blev inte vad jag hade hoppats på, men å andra sidan... Vad blir någonsin vad man tror?
/ Över och ut
Och fy fan vad trist det är ar att sova ensam, råttan Belsebub är ju inte mky till sällskap, även om natten är hans bästa tid på dygnet.
För Marcus är i Göteborg, alla vännerna frösvann hem och hör sitter jag...
När alkoholen går in går vettet ut heter det ju. In my ass! Jag är aldrig så klok som när jag druckit mina öl, anser jag själv iallafall. För det är då alla känslor kikar fram och säger " Hey, nu är vi här!"
Som när man kutar runt på Plantis ( enda utestället i den vackra, döda staden, tack Thåström) och känner att man kanske bättre platsat på en hönsfarm. Springa fram och tillbaka, fram och tillbaka, pimpla vin tills halsen bränner och snabbt krama om de man känner.
För så är det...Inte stannar ni till för en längre konversation med den ni träffar ute? Men det är precis det jag vill!! Prata med mig, ni är mina vänner, se mig och prata om livets allt och inget med mig, för varför finns vi annars till? Kommunikaitonen kommer inte till sin rätt i Falköping,
Nä, det finns inte plats för känslorna i en blogg... och tur är väl det, för allt vill jag inte blotta för er som läser, bara ge er ett smakprov av vad som finns i en Michelle.
Och kanske är det dags att sluta nu, dags att sova. För imorgon är ´trots allt en ny dag, och den längtar jag efter. Allt kan bli annorlunda imorrn.
Jag skulle bli en superb songwriter, bara så att ni vet. Jag kan sätta ord på känslorna.
Men nu sätter jag punkt för idag, och kryper upp i sängen.
Kvällen blev inte vad jag hade hoppats på, men å andra sidan... Vad blir någonsin vad man tror?
/ Över och ut
