GypsyRose

...Är en utmärkt låttitel tycker jag. Lyssnar för tillfället på Sundströms version av den. Underbara.
Kanske dags att se honom snart igen?Det börjar gå mot höst, och höst hör liksom ihop med proggspelningar (Sundström i främsta fall), och annat som får vardagen att ljusna en smula, när inte vår egen vackra sol kan ge oss tillräckligt.

Idag är det fredag, och jag sitter på min lilla, lilla redaktion och knep-knåpar ihop helgens sidor. Lite pyssel är det, men inte särdeles stressigt idag och därför helt OK.
Ska barnvakta mitt yngsta lilla troll ikväll. Inte för att det blir särskilt mycket av det där vaktet, men ändock. Det blir nog en film och lite mys i soffan. Synd att barnet inte lärt sig dricka té.

Det kom en vind som blåste förbi mig när jag klev ut på trappen imorses. I den låg en viss kyla, av sådant slag man inte känner om sommaren, hur regnig och dan denna nu än må vara.
Nej, den vinden gav mig en hint om att hösten är på väg, att sommaren börjar gå mot sitt slut. Vackert, tyckte jag och njöt fast det var en aning kyligt i min klänning och med mina bara bruna sommarben.

Och med hösten kommer alla tankar. Ska vi flytta? Klarar vi det?Vill jag verkligen skiljas från vår lägenhet, som i mina ögon är världens finaste?Vill jag vara i en annan stad, så inte min pappa kan spontanringa och bjuda på fika en vanlig tisdagsförmiddag?Vill jag inte ha mina systrar så nära att de kan komma cyklande närsom på dygnet?
Tänk om vi inte trivs i Lidköping?Tänk om utbildningen är kass? Tänk om jag inte får några nya kompisar?

Hua mig. Jag slår av, och tänker bara på den stundande myskvällen med lilla systerYster och de två råttorna Alma och Ester.

Herregud, jag har haft så mycket att göra det sista att jag inte ens har uppdaterat er med bilder från Marcus stora överraskningsfest när han fyllde 25. Hur kunde jag missa det? Kan det ha varit det du saknat, Ames?
Här kommer iallafall en bildkavalkad från kvällen den 21 juli, när så gott som alla Marcus vänner och en massa annat folk, samlades i vår trädgård för en dunderfest!

Ni som var med vet ju hur det hela gick till, och hur överraskad Marcus var när han anlände!Jag hade hämtat honom hos hans mamma, där han spenderat dagen efter en helkroppsmassage på Lilla Spa.
När vi kom, stod alla 50 personerna helt knäpptysta, för att sedan skrika GRATTIS!!! till en nog så överraskad Marcus.
Vilken fest! Tack alla som kom och gjorde den till något extra!
Jag hade planerat festen i flera månader, och smusslat bakom Marcus rygg, men det var lätt värt varenda minut!
Roligast var såklart när MArcus blev så ledsen för att ingen ville fira hans födelsedag med honom...Haha, alla visste om festen utom han, men han trodde bara alla svek när han bjöd in folk...Hihi.

Måste för övrigt tillägga att jag har världens bästa tjejer, som hjälpte mig så mycket både under dagen med uppbyggnad av partytält och möblering, och under kvällen med att duka av, samla skräp och grejjer.
Tack också till världens bästa pappa som var rastlös på söndagmorgon när vi låg och sov som små barn, och kom o städade upp i princip ALLT.



                                

Lägenheten i Lidköping var helt OK! Låg på första våning (Stort +) i ett mindre hus, som liknar det vi bor i nu. Större kök mot det vi har idag, med diskmaskin.

Självklart är det mindre, men vi kan nog inte räkna med att bo lika stort som vi gör idag.
Det bodde en äldre dam där nu, så det var rätt svårt att föreställa sig hur det kan komma att se ut, men så tycker jag alltid att det är. Men vi får se, det var mycket folk på visningen, lägenheter som dessa är populära i Lidköping.
Miss bara att det inte finns nån balkong ( hur ska det gå med mina älskade balkonglådor??) och inget badkar, endast dusch.
Fy, jag är bortskämd.

Lägger upp ett par bilder på huset utifrån.

  

Då jag egentligen borde jobba. Det regnar, jag behöver med andra ord inte vara avis på alla som är ute o badar, solar och njuter av sommarens slutkläm.

Men inte jobbar jag. Nej, för tillfället är hjärnan tom och jag måste nog ställa mig på trappen en minut eller två och få lite nytt syre till hjärnan, så jag orkar fortsätta arbeta.

Men problemet är nog att jag saknar Mackan. Min söta SamboBaby, som ringde nyss och berättade hur bra allt var på kryssningen. de hade nyss kommit till Malta. 
Jag är avundsjuk, vill inte jobba och saknar honom massor. Lägenheten är så tyst utan hans skitmusik skrällande ur högtalarna, så tyst utan hans snarkningar om nätterna. Lägenheten är så ren utan hans skitiga strumpor på golvet, utan hans låånga hårstrån på toalettgolvet. Men inte ren på ett positivt sätt. Faktiskt.

Baby, kom hem till mig nuuu! Jag längtar efter dig, efter din famn, ditt skratt och ditt sätt att ta hand om mig.


Regina Spektors "Samson" är en hemskt bra låt att lyssna på när man saknar nån.Inte.

Ikväll ska jag nog kura upp mig i soffan, planera framtiden, sätta på en kanna grönt té och kolla på Ciderhusreglerna.

So long, folks!

...Går till historien som karnevalen då (nästan) hela familjen Simpson gästade Falköping. Alla utom lilla Maggie som fick stanna hemma (fast vi träffade på henne i tåget lite senare...hm) sambadansade sig ströget upp tillsammans med tusentals andra utklädda, glada Falköpingsbor. 

Förfesten gick av stapeln hemma hos Biffen, tillsammans med hela Barbafamiljen, en och annan älva, cowboysare och Superman.

En bild säger mer än tusen ord, gott folk. Håll till godo!

PS. 10 dagar kvar på SLA. Nedräkningen har definitivt börjat. Och imorrn ska jag kolla på lägenhet i Lidköping. Helt utan Mackan, som befinner sig på lyxbåtskryssning runt Frankrike, Italien mm. med mamma Anita som fyller 50, samt storasyster Rebecca. 
"Baby!Vi har en egen basketplan och en gågata med affärer på båten!!", ropade en galen Mackan när han ringde. Hm..de skulle precis kliva i land i Rom när vi lade på. Jag är inte alls avundsjuk. Jag ska ju kolla på lägenhet.



                        

                        

Nu är vi hemma från ett underbart Prag! Staden gav oss allt vi kunde drömma om och lite till. Hotellet var till belåtenhet as well, där hotellfrukosten var den absolut största jag sett! Det har blivit lååånga frukostar de senaste dagarna vill jag lova...

På dagarna har vi snurrat runt och sett allt som man ska, och jag är imponerad. Prag briljerar med sin historia och spännande arkitektur på alla nivåer, det finns en ny vacker byggnad runt varje gatuhörn. Jag var i Prag för en si sådär fem år sedan, men kommer inte alls ihåg mycket från den resan.

På kvällarna har vi suttit på nån taverna vid Karlsbron eller astronomiska uret och ätit en massa gott och druckit ännu godare. Livet är extremt lätt att leva i Prag, så dit åker vi garanterat tillbaka.
Gjorde en ny bekantskap också, i söta Clare från Australien som bodde på ett hostel i närheten.
Vi hittade henne mitt ute på den tjeckiska landsbygden när vi var på väg till den otäcka skelettonchurch (Bilder kommer!!). Så nu har vi ett ställe att sova på när vi kommer till Australien!;)

Äh, nu kommer det ett gäng med bilder!

Fridens!