tankar som fastnat pa pappret
Pa Jobbet, en av de dar dagarna
Bergen blir bla i norr
Och sodervindarna som drar in ar varma
Ar torra
Ar for starka for att jag ska fa kontroll over dem.
Molnen bildar flackar pa marken
jag foljer deras rorelser med blicken.
och idag har verkligheten sorgkanter under naglarna
Idag motar verkligheten bort alla drommar
det ligger sma strak av host i luften
Och jag hoppas att det morknar lika snabbt som igar
Idag bojer sig mina blommor for de alltfor starka vindarna
Sjalv vill jag bara krypa ihop, hallas om, somna om, glomma bort
slappa fokus och bara glida ivag.
Om sa bara for en liten stund.
Jag letar efter nya aventyr i det valbekanta
Och orkar inte le mer idag
(det varker ju i mungiporna)
Idag bar verkligheten med sig minnen fran barndomen
vad enn mamma sa och vad en pappa gjorde
(visst var det en lycklig tid)
Man kanske skulle ge sig av?
Om sa bara for en natt.
Ar det inte det vi kallar lyx? Att inte ha nan som vantar.
Ar det inte det vi kallar frihet? Att inte bry sig om nan.
Och alla dom som inte stannade,
som valde en annan vag, ett annat satt att fardas
Jag vet att orden kommer nar det spokar i sjalen.
Och hellre ensam an i daligt sallskap.
Men da aterstar anda fragan;
Om han valjer att vara ensam - Vem ska da egentligen trosta Knyttet?
Bergen blir bla i norr
Och sodervindarna som drar in ar varma
Ar torra
Ar for starka for att jag ska fa kontroll over dem.
Molnen bildar flackar pa marken
jag foljer deras rorelser med blicken.
och idag har verkligheten sorgkanter under naglarna
Idag motar verkligheten bort alla drommar
det ligger sma strak av host i luften
Och jag hoppas att det morknar lika snabbt som igar
Idag bojer sig mina blommor for de alltfor starka vindarna
Sjalv vill jag bara krypa ihop, hallas om, somna om, glomma bort
slappa fokus och bara glida ivag.
Om sa bara for en liten stund.
Jag letar efter nya aventyr i det valbekanta
Och orkar inte le mer idag
(det varker ju i mungiporna)
Idag bar verkligheten med sig minnen fran barndomen
vad enn mamma sa och vad en pappa gjorde
(visst var det en lycklig tid)
Man kanske skulle ge sig av?
Om sa bara for en natt.
Ar det inte det vi kallar lyx? Att inte ha nan som vantar.
Ar det inte det vi kallar frihet? Att inte bry sig om nan.
Och alla dom som inte stannade,
som valde en annan vag, ett annat satt att fardas
Jag vet att orden kommer nar det spokar i sjalen.
Och hellre ensam an i daligt sallskap.
Men da aterstar anda fragan;
Om han valjer att vara ensam - Vem ska da egentligen trosta Knyttet?
